Toalettbesök, Julpynt & Busringning.
Vet ni vad jag skulle vilja ha, om jag fick önska? Jo, en toalett till!!!!!
För i det Bengtssonska hemmet finns det ”bara” ett badrum. Vilket inte borde var något problem, då vi är bara är tre här hemma.
Men det ÄR ett problem, för mig! Varje gång jag har duschat och håller på att lägga facet och göra mig iordning, då ska naturligtvis maken alltid in för att göra nummer två, och nej han kan absolut inte vänta och ja, det stinker som fan.
Det värsta är att nu har sonen börjat ta efter sin fars ovana. Sist avlöste dom till och med varandra med en high five (jojo, jag hörde er allt).
Som om det vore ett jävla stafettlopp i bajsande.
Det var där, i bajsluktsångorna som jag tänkte att nu, nu ska jag faaaaaaaaanimig hämnas!!!
När maken skulle in i duschen passade jag på, här skulle skitas. Problemet visade sig vara att göra nummer två med publik tydligen inte var min grej alls. Så den hämnden misslyckades ju totalt.
Men vi är gifta och har lovat att älska varandra i nöd och lust, så naturligtvis har även jag vissa ovanor, fast inget som jag direkt lider av. En av dessa är när jag sover.
Denna ovana led inte heller maken av förut, då han antigen jobbade nätter eller satt i sin jaktkoja (förra året la han visst ”bara” 560 timmar där).
När jag sover så flaxar jag tydligen runt i sängen och enligt hörsägen, snarkar och pratar i sömnen. Visst har jag märkt att jag viftat ner vattenglas, rivit ner sänglampan och annat smått och gott. Och förvisso brukar jag vakna tvärs över hela sängen (oavsett om maken ligger bredvid eller inte).
Men i natt, slog jag nog rekord. För när jag kom hem från jobbet idag, ringde en gammal kollega till mig som jag varken sett eller pratat med på flera år och undrade vad jag ville när jag ringde!!!!!
Hade jag ringt? Förvånad som en fågelholk, tittade jag på min samtalslista och upptäcker till min fasa ,jo, jag HADE minsann ringt, klockan 02:44 på natten!!!! Tack gode gud att den fördetta kollegan inte svarade!!!
Avslutningsvis vill jag bara bekänna, jag har ännu inte plockat bort julen. Så här finns fortfarande tomtar, julgardiner, adventsstjärnor och julgran. Men det struntar jag i, för i år ska jag banne mig inte stressa för nått. Allt har sin tiiiiiid.
För i det Bengtssonska hemmet finns det ”bara” ett badrum. Vilket inte borde var något problem, då vi är bara är tre här hemma.
Men det ÄR ett problem, för mig! Varje gång jag har duschat och håller på att lägga facet och göra mig iordning, då ska naturligtvis maken alltid in för att göra nummer två, och nej han kan absolut inte vänta och ja, det stinker som fan.
Det värsta är att nu har sonen börjat ta efter sin fars ovana. Sist avlöste dom till och med varandra med en high five (jojo, jag hörde er allt).
Som om det vore ett jävla stafettlopp i bajsande.
Det var där, i bajsluktsångorna som jag tänkte att nu, nu ska jag faaaaaaaaanimig hämnas!!!
När maken skulle in i duschen passade jag på, här skulle skitas. Problemet visade sig vara att göra nummer två med publik tydligen inte var min grej alls. Så den hämnden misslyckades ju totalt.
Men vi är gifta och har lovat att älska varandra i nöd och lust, så naturligtvis har även jag vissa ovanor, fast inget som jag direkt lider av. En av dessa är när jag sover.
Denna ovana led inte heller maken av förut, då han antigen jobbade nätter eller satt i sin jaktkoja (förra året la han visst ”bara” 560 timmar där).
När jag sover så flaxar jag tydligen runt i sängen och enligt hörsägen, snarkar och pratar i sömnen. Visst har jag märkt att jag viftat ner vattenglas, rivit ner sänglampan och annat smått och gott. Och förvisso brukar jag vakna tvärs över hela sängen (oavsett om maken ligger bredvid eller inte).
Men i natt, slog jag nog rekord. För när jag kom hem från jobbet idag, ringde en gammal kollega till mig som jag varken sett eller pratat med på flera år och undrade vad jag ville när jag ringde!!!!!
Hade jag ringt? Förvånad som en fågelholk, tittade jag på min samtalslista och upptäcker till min fasa ,jo, jag HADE minsann ringt, klockan 02:44 på natten!!!! Tack gode gud att den fördetta kollegan inte svarade!!!
Avslutningsvis vill jag bara bekänna, jag har ännu inte plockat bort julen. Så här finns fortfarande tomtar, julgardiner, adventsstjärnor och julgran. Men det struntar jag i, för i år ska jag banne mig inte stressa för nått. Allt har sin tiiiiiid.
Kommentarer
Trackback
