Marieshjärnspöken

Som jag skrev i förra inlägget, så är jag i (akut) behov av ny baddräkt. För inte hittade jag någon när jag KÖRDE till Skövde, för att försöka hitta en. Och de som jag vågade mig på att prova satt, hur ska jag säga, lite mindre smickrande.

Så idag, tänkte jag, varför inte kika lite här i Tidaholm, vi har ju i alla fall en affär som kan tänkas ha någon baddräkt i min storlek, dvs Lindex. Sagt och gjort, körde bilen dit men parkerade såklart tryggt borta vid ”Bates”.

När jag väl kom fram till badsortimentet, insåg jag rätt snabbt att nu när jag MÅSTE ha en baddräkt (eller annat lämpligt plagg att bad i) så gäller det INTE att kolla efter VAD som är snyggt, nä här gäller det att kolla OM det fanns något som skulle passa mig alls.

Jag hittade tillslut ett badplagg som passade mig, men det var INTE en baddräkt, utan en bikini. En RÖD bikini. Alltså tomteröd!!!!! Ni kan ju tänka er HUR smickrande det känns när man fortfarande är vinterblek. Överdelen satt heller inte så smickrande, men jag tror nog att den i alla fall kommer lyckas hålla behagen på plats, vilket alltid är en fördel.

Så nu kommer jag visst att smälta in rätt bra i Danmark, då hela jag kommer se ut som en stor frodig dansk flagga, eller Dannebrogen som maken så snällt flikade in.

Men vad är det med affärer och storlekar, det har jag alltid undrat. VARFÖR finns det nästan aldrig några snygga kläder för oss som är, tja, kurviga. E det någon som har ett bra svar, så vill jag gärna höra.

Bara för att man har XX antal extra kilo, så vill man faktiskt inte klä sig i tält eller tältliknade kläder heller för den delen.

Sedan vill även jag som är tjock, kunna bada och njuta av sommaren. Men det är precis som om de som syr upp kläderna, tänker;-

”Åh, här syr vi upp något presenningsaktigt och så använder vi något riktigt stormönstrat grilligt och skrikigt tyg, eller tyg med en rolig text och motiv på, för att avleda uppmärksamheten från plaggbäraren, några badkläder e det ingen idé att sy upp för inte vill väl ”tjockisarna” bada”

Avslutar med en bild på min nya fina bikinibyxa, lägg märke till att där finns ett litet klistermärke med texten; light shaping, support your tummy!!! Yheeeeaa :)

 Igår var det morsdag, men jag firade min kära mor i förväg redan förra helgen. Då hade jag köpt en jättefin glasängel med en fin text till henne, men så klart tappade jag min handväska (medan jag höll på att trixa med barnvagn, barn och nycklar) i marken.

Givetvis gick glasängel sönder, för när kära mor öppnade paket så sakande den fina ängeln sin ena vinge. Vilket min mycket förstående & kloka mor lugnt (vi är ju liksom van vid att sådana här saker inträffar i vår familj hela tiden) sa att det inte gjorde något, utan att vingen säkert gick att limma fast.

Söndagen innebar även primärdopp för mig i år och detta skedde i Lilla Havsjön. Och ni kan tro att vi åkte dit ståndsmässigt, för vi åkte Cadillac dit.

När vi väl kom i var det faktiskt riktigt gött i vattnet. MEN jag är i akut behov av en ny baddräkt. Jo, det är jag, för jag har ju gått ner några kilo, så min baddräkt var lite ”sladdrig” kan man säga.

När jag gick upp efter första doppet, gjorde jag en mycket ofrivillig ”nipslip” eller i mitt fall var det i ärlighetens namn hela tutten som hade hoppat ut. Tur att det bara var vårt sällskap där och att jag hann få den på plats igen innan någon större fara skett.

Att baddräkten var sladdrig, märktes igen när jag hoppade från 3:an från hopptornet, för när jag landade under vattenytan så swhiiiis,  HELA baddräkten åkte ner vid fötterna och vände innan jag lyckades med konststycket att få allt på plats igen.

Så idag skall jag utmana mig med att tillsammans med en väninna SJÄLV KÖRA till Skövde (vilket jag aldrig gjort förut) och se om jag hittar någon ny baddräkt. Håll nu tummarna för att det kommer gå bra för mig. 

Avslutar med min bild på min morsdagpresent som var en hisklig massa lotter, både triss och 10:a lotter (någon som vill att jag ska bli rik?), men då jag är en kvinna som har så otroligt tur i kärlek, vann jag ”bara” en 10:a på en lott, resten var nit.

Men jag ÄR rik, i kärlek.

  
Oxå en bild innefrån Cadillacen, och NEJ, jag vågade inte köra en sådan stor (och fin) bil....än :)

 Vi vann!!!!!!! Kan ni fatta Sverige vann melodifestivalen!!!! Ja, det kan i alla fall JAG fatta. Som en sann schlagerfjolla, har jag faktiskt detta år undvikit att kolla, vilka låter som är ska vara med i förväg. Ville liksom vänta på grand finalen. Ja, detta gäller då de utländska bidragen. Alla de svenska deltävlingar, satt jag ju som klistrad vid tv förstås.

Så kom då dagen D. Vad var det för låtar som de skickat??? Den ena värre än den andra och allt kändes såååå tråkigt, inget drag eller något glitter & glamour heller direkt.

Nåväl, de ryska gummorna var väl ett lite trevligt och roligt inslag, men sen då? Det var faktiskt BARA (enligt mitt tycke) Loreens bidrag som var bra, riktigt bra.

Det hela slutades i en känsla av antiklimax för mig. Jag var så ”besviken” över hela ESC, att jag valde att kolla på resten av låtarna från sängen (då hade vi kommit till låt 24) och ni kan ju bara gissa vad som händer då? Jo, jag somnade (så klart)!!!!!!

Fattar ni jag somnade ifrån hela röstningen, missade allt.

Visst, vann ju Loreen (fanns ju inget annat) Men jag hade ju velat vara med och SE det.

En annan stor vinst som jag missade, men denna gång var det inte för att jag sov, utan för att jag jobbade (ett lite mer legitimt skäl) var när sonen och hans klass tog hem KLASSBOLLEN 2012 för 6:orna. Stort GRATTIS till dom. Nu har de en fin polka att pryda klassrummet med.

Lördagsmorgon var faktiskt rätt skrämmande för mig, då jag efter att jag duschat, hörde ett mycket konstigt läte från maken uppe i sovrummet. Det lät som han försökte påkalla uppmärksamhet (vilket han med råge lyckades med) men att han på något sätt tappat talförmågan.

Jag ropade upp till honom, men inget svar, sedan kom (o) ljudet igen, ett långt utdraget missljud. Nu slog mitt hjärta i 180, så jag rusar upp för trapporna, tror jag lyckades ta bägge trapporna i tre kliv.

Och där ligger maken i sängen, med sina hörlurar på och tittar stört förvånat på mig som kommer infarandes helt vild i blicken. Då visade det sig att det inte alls var frågan om som jag först trott, en stroke eller hjärtinfarkt eller något annat hemskt.

Näää, han låg och lyssnade på Sabatons nya och kunde för allt i världen inte förstå att jag inte hörde att han sjöng med i texten.

Tack gode gud att han INTE valde att satsa på sång.

När jag i fredags fixade till mina naglar igen, såg jag att det fanns hemliga påsar som man kunde köpa för 69 kr (inne på Cosby for you) Och ja, du gissar rätt, jag var bara tvungen att köpa en. Kunde ju liksom bara inte låta bli. Ju längre jag satt och såg på påsarna, ju mer nyfiken blev jag. Så jag köpte en (förstås).

Avslutar med bild på innehållet i påsen (som var väl värt pengarna i värde och fyllt med saker som jag inte visste jag behövde, men som är bra att ha) och såklart på KLASSBOLLEN VINNARNA 6C

Så härligt, solen skiner och livet leker. Kanske låter som en klyscha, men så känner jag just nu och jag tänker bara flyta med och njuta. Därav blir det bara en liten snabbisblogg idag.

I helgen var jag barnvakt, har ni någon som helst aning om HUR längesedan det var jag hade hand om små barn. Utan att gå in på detaljer kan jag väl säga att det var mååååånga år sedan.

Jag gillar ju en riktig utmaning och nu tog jag minsann i ordentligt för jag passade inte bara ETT barn, nä jag passade syrrans TVÅ barn, en på 3 ½ år och på 8 månader!!!!!

Visst var de snälla, men sicken energi, här snackar vi om behov av sekundbevakning. De var överallt hela tiden. Till och med den lille som INTE ens kunde gå. Det var en himla tur att jag hade backup av min mycket duktiga 13 åring och naturligtvis min kära make.

Kan ju säga så mycket som att på söndagsmorgonen hade jag (vi) matat lilleman med både gröt OCH välling, bytt blöja tagit på honom kläder. Gett 3 ½ åringen frukost, klätt på honom kläder, borstat tänderna, kollat på en film tillsammans, gjort ordning mig själv, med både dusch & smink. Promenerat ner till lekparken och då var klockan BARA 08:45.

Efter lekparken gick vi på en ”spontan” skogspromenad och givetvis valde jag en näst intill obefintlig liten stig, som visade sig (vad annars) bli ett riktigt äventyr. Men som sagt, jag gillar utmatningar, det går faktiskt att hoppa över bergskrevor, små bäckar med barnvagn, funkar även fint att gå ÖVER omkull välta träd med barnvagn och två små barn.

Så hur roligt det än var att vara barnvakt, så var det rätt skönt att åka hem och det var JAG som körde hem från Göteborg, för jag har om det nu skulle vara någon som missat det, fått körkort.

Tjhooooo, och som en liten parantes, kan jag nämna att jag och Körkortsturken har tagit vårt körkort på samma ställa, nämligen i SÄFFLE. (Om ni missat körkortsturken, kan jag rekommendera att googla på det och kolla in klippet)

Avslutar med ett foto som jag fick av en gooo vän. Kanske inte den mest smickrande bilden på mig men texten är så jävla kul (och sann) Natti natti.

Så kom dagen då jag fick sk helgpermis från bilskolan. Äntligen fick jag träffa min numera mycket avsmalnande make och son igen efter 2 långa, intensiva veckor i Säffle.  Nu är äntligen teorin avklarad (tror faktiskt jag smått hatar boken ”Du och jag i trafiken”), jag har pluggat, läst och övat att jag ibland trodde ögonen skulle börja blöda.

Tur att det har varit en sådan bra grupp som bott tillsammans. Ja, jag tycker det, fast jag med råge råkade vara äldst, och hade liiiite lät för att halka in i ”mammarollen” ibland.

Det var en härlig mix av människor och fast vi alla var rätt olika varandra i personligheter så kom vi (enligt mitt tycke i alla fall) överrens strålande. Och som vi pluggade och stöttade varandra hela tiden. Hoppas nu bara att alla klara uppkörningen, för det är vi sannerligen värda ska ni veta.

Idag har jag som (alla andra dagar de sista två veckorna) övningskört. 

Idag åkte vi till min kära syster i Gråbo och jag körde förstås tur och retur (som sammanlagt tog nästan 4,5 timme). Det gick förvånansvärt bra, förutom några ”smärre små missöden”.

Denna gång övningskörde jag med MAKEN, och jag kan lova er att han verkligen, verkligen tyckte jag körde SAKTA, fast jag denna gång (faktiskt), höll hastigheten (= jag körde INTE för sakta, inte för fort).  Men han sa ingen, men jag SÅG att han tyckte det.

Samtidigt passade jag på att korrigera, viss fakta angående sådant som han tidigare har ”lärt” mig, men som jag nu med min nyvunna kunskap från både bilskolelärare och körkortsboken sett är grovt felaktiga. Ni ska veta att jag verkligen är lycklig över att maken numera har kontroll över sitt blodtryck, för det var en del som behövdes lyftas upp.  

Ja, förutom maken, så var det stundtals en lång kö av bilister som om jag inte kört där, hade begått trafikbrott genom att köra FÖR FORT. Tänk vilken samhällsinsats jag har gjort idag. 

Fast jag lyckade visserligen få mig en liten ilsken tuttning av en bilist, när jag på något mycket konstigt sätt fick ”kärringstopp” mitt i cirkulationsplatsen i Falköping och maken fick panikslita i ratten, så jag kom ur den där cirkulationsplatsen, vilket ju gav mig ett strålande tillfälle att öva på ”vända på lämpligt ställe”.

Nåväl, väl hos syrran (jo, för vi kom fram, i sinom tid) så bjöds det (som vanligt) på goa kakor, och tårta. Vilket varken min make, den nyopererade gastro bypas diabetikern eller en diethållande jag kunde motstå. Efter fikat och lite härligt tjôt var det dags återfärd hemåt igen.

Det var då vi såg den, ÄLGEN. Ungarna hoppade på studsmattan på tomten och tjoade som bara den och där, 30 meter in i skogen står en älg och mumsar helt orädd.

Imorgon blir det att träna parkering innan återfärd till Säffle, spännande. Avslutar med ett visdomsord på härlig värmländska och förstås bildbevis på ÄLGEN.
 

 Måste ju bara säga att det e då själva den, var jag än går så kommer de mest konstiga typer fram till just mig. Det är som jag har något slags magnetfält runt mig. Jag riktigt draaaaar till mig knepigt folk.

Som här om dagen när jag var ute och promenerade, och gick just upp för en backe (har jag nämnt att Säffle e en rätt backig stad?) då observerar jag att i nästan toppen av backen, sitter en kvinna, som ser väldigt nedgången ut, hon är klädd i en kort, kort kjol, bara ben, tunn jacka och är smutsig med tovigt ovårdat hår. Då tänker jag för mig själv, stackars människa.

Det är då jag ser att kvinnan även observerat mig och liksom skiner upp lite grann, där jag kommer flåsandes upp för backen. Vad gör jag nu, passera henne måste jag, då det skulle se mycket märkligt om jag plötsligt bara älgade i väg mitt in i skogen.

När väl mötet sker, ler jag lite mot kvinnan och riktar sedan blicken framåt, det är då jag hör att hon säger till mig på bruten engelska; - Nice Tatto, you live in Säffle? No,no svarade jag (på säkert lika bruten engelska)

De är då jag ser det, skiftningen i hennes ögon, från att sett sorgsen och nedbruten ut, får hon ett hårt elakt uttryck och en hemsk stirrade blick i ett par ögon som är helt tomma på mänsklighet. Jag kan lova er att mina nackhår reste sig och att jag tog resten av backen i princip två kliv och saktade inte farten tills jag var säker på bilskolan igen.

Idag när jag var inne på Ica såg jag redan innan jag passerat ingången, att där inne står nog säkerligen en av Säffle´s ”byfånar” och visst, jag ser att han lyser upp när han fixerar blicken på mig.

Men denna gång hade jag förutsätt risken att stöta på någon knepig person och satt i mina hörlurar till telefonen och ”låtsades” lyssna på musik, samtidigt som jag tänkte, titta inte på honom, titta inte på honom. (ja undra vem som är konstig egentligen)

Men inte gav han sig, nä,nä, mellan varenda hylla dök han upp med ett stort leende och när jag ”flydde” vidare, dök han upp på nästa vid nästa och så höll det på innan han som tur var träffade på någon annan ”bekant” som såg mycket besvärade ut när han satte igång att tjôta.  

Körningen har annars idag gått både upp och ner, men jag fick testa på att panikbromsa (det var alltså ett PLANERAT panikbromsning och inget annat) och det var riktgt kul.  Nu ser jag fram mot halkbanan på torsdag som tyvärr är kl 06:45, ingen sovmorgon här inte.

Teorin går bara framåt, avslutar med ”fotobevis” på dagens resultat.

Nu har jag haft alla rätt på bilmärken, slutprov och TRV svåra frågor. Så nu ska jag sikta in mig att få alla rätt på föregående faser.

Drygt en vecka gått, och jag kan (en aning lättad) meddela att det där med bilkörning faktiskt går så mycket bättre och börjar faktiskt kännas riktigt kul.

Visst, det finns fortfarande stunder då jag, som min bilskolelärare säger, tänker för mycket. Då blir fel, och en slags kedjereaktion startar, jag stressar upp mig och så blir det fel igen, ända tills jag helt enkelt slutar att tänka och lugnt bara agerar.

För er som inte varit i Säffle, kan jag meddela att det är en rätt backig stad. Med en massa skyltar (om man jämför med lilla Tidaholm i alla fall) OCH trafikljus. Det är väl mest i den situationen som jag börjar TÄNKA för mycket, när man står framför ett rödljus i en backe (uppför som nerförsbacke), med en bil framför och en bil bakom (tätt in på förstås) och väntar på grönt ljus.

Ja, ni behöver kanske använda så stort mått av fantasi för att tänka er in i den situationen som kan uppstå då. KAOS, är nog INTE en underdrift.

Men jag har ju som sagt var sagt till min lärare ”på skarpen” att han har till den 16 maj på sig att lära mig köra bil. För min målsättning är att KLARA min uppkörning just då.

Jag har i veckan även skojat/hotat min ”stackars” bilskolelärare, med att min make sagt att jag inte får komma hem utan mitt körkort, så att OM jag misslyckas får jag flytta hem till honom och hans flickvän.

Om det var på grund av det eller inte vet jag inte, men det resulterade i alla fall i att under lördagen knackade det på dörren till mitt rum och utanför stod bilskoleläraren (och hans flickvän) och frågade om jag var inte var intresserad av att få en extra bilskolelektion 1 timme under söndagen. Vilken jag naturligtvis tackade ja till och det gick jättebra.

Förutom att plugga, köra bil, så går jag faktiskt ut och promenerar lite. Det är rätt fint i omgivningarna OM det inte vore för två saker.

Det första; Vid blåst från ett visst håll, sprider det sig en fruktansvärd avloppsstank. Och nej, det är INTE gödsel (jag bor i Tidaholm så jag vet) utan kommer tydligen från något pappersbruk och det stinker vidrigt. Kan nämna att det blåst mycket de sista dagarna här= det stinker.

För det andra; Det finns små svarta flygfän över hela staden. Första gången jag upptäckte det, var när jag efter hel lång dag framför datorn, gick ut för att promenera. Då ser jag plötsligt massa svarat prickar framför ögonen och runt omkring mig. Min första tanke blev ju naturligtvis, Neeej jag är helt slutkörd och håller på att svimma, men det var INNAN jag andades in ett av det där svarta prickarna genom näsan och nästan ner i halsen. Sedan förstod jag att det var äckliga flygfän och absolut inte jag som höll på att bli galen.

Så summan av kardemumman, promenera gärna, men håll munnen och näsan stängd.

Nu kan jag vägmärken :)


I Säffle finns det skyltar överallt, den övre betyder att JA, du får passera märket, men ska uppmärksamma en kajkant eller eventuellt färjeläger. Skylten under (som syns dåligt på bilden) betydder att här kan du slänga din hunds avföring och annat skräp :)