Midsommar, väder och dunjacka
Ibland har det även hänt att man firar helt spontant, ni vet när man inte hade några direkta planer, utan hakar på vad som dyker upp liksom. Det kan bli superroligt, men det kan även bli fruktansvärt jobbigt och DYRT.
Som en midsommar i början på 90- talet, då när jag inte hade några direkta planer, fick jag förfrågan av en rätt ny tjej på mitt dåvarande arbete (där jag tillverkade persiennsnören) om jag inte ville haka på henne och hennes polare till Varberg.
Väl framme i Varberg, uppdagades det att umgänget inte var någon större hit av anledningar som jag inte vill gå på, men det intrycket förstärktes ju längre dagen gick, och inkluderar den tjejen som jag kom dit med.
Så jag bestämde mig, jag smet därifrån för jag skulle bara hem!!!!! Eftersom det inte gick några tåg, löste jag problemet genom att jag helt enkelt tog en TAXI hem. Och JA, det blev DYRT ( 2500 kr ) men det var faktiskt värt varenda öre, för hem skulle jag.
En annan midsommar, tror det var 98, firades i Granbolet Tidaholm, jajamän det var 3 år innan vi flyttade hit. Det var en rätt kall midsommar då jag minns att jag fick låna en pippigul dunjacka. Men ju mer alkoholhaltiga drycker som intogs, ju bättre väder blev det (fast på korten efteråt såg det lika grått ut hela tiden, var bara vi som ”varmare”.)
Det var en otroligt rolig midsommar, som jag minns med glädje och den innehöll allt, och det var faktiskt där som idén att flytta till Tidaholm tog form (allt är inte ”fyllesnack”).
Ja, hur man än firar midsommar, så får man ju en massa minnen, oftast trevliga, härliga och alltid en massa skratt, om inte då, så efteråt.
Men i år firar jag som jag gjort vissa andra år midsommar på jobbet, men det, mina vänner, betyder att jag troligtvis kommer att fira ordentligt nästa år istället
Så GLAD MIDSOMMAR på er alla.
Avslutar med några härliga bilder från midsommarn jag firade 1981, minsann.
Roadtrip, fasta & midsommar
Denna vecka har jag bestämt mig för att bara livnära mig på flytande föda, ja alltså INTE på alkohol, utan på Modifast, vatten, te, kaffe. Detta för att förhoppningsvis få en liten kickstart.
För på något underligt sätt har jag, efter att jag lyckades gå NER 8,5 kg, bara på 1 månad gått UPP 2,7 kg igen.
Så nu ska här kämpas igen. Jag menar, kunde maken klara av 5 veckor på bara Modifast, ska jag väl för sjutton jag klara av 1 vecka!
Så idag är jag alltså inne på dag 3 och det funkar faktiskt jättebra (positiv inställning är A-O), bara man bortser från att man måste springa på toa minst en gång i timmen (detta gäller även nattetid, bay the way), spränghuvudvärk och allmän matthet.
Ska jag vara riktigt ärligt, växer min beundrar till maken, tänk er 5 veckor!!!!!!! Men nu är det bara snart bara 4 dagar kvar för mig OCH jag hoppas verkligen att det ger lite resultat.
Jag och en arbetskollega åkte förresten ut på en liten roadtrip till vackra Hjo förut. Vi skulle nämligen ha tagit körkort ihop år 2008 (och gick faktiskt en omgång teori då), men av olika skäl så blev det så att hon tog sitt körkort år 2011 och jag mitt nu i år. Men bättre sent än aldrig, eller hur?
Så nu var det äntligen dags för oss att ge oss ut på en liten biltur tillsammans. Jag körde till Hjo och hon körde hem. Och naturligtvis höll vi hastigheten, båda två. Och vi planerade vår körning, åh yes.
Den enda fadäsen som vi råkade ut för var kanske att vi på något sätt lyckades dra igång billarmet när vi skulle åka från Hjo och sedan lyckades jag ”varva upp” motorn efter att jag tog över körningen i Tidaholm.
Det var lite kul faktiskt, för det var en ”gubbe” och en ”unge” som stod med sina cyklar över mer än halva vägbanan och ”tjötade” med en ”tant” och när jag (som funderade över hur jag skulle kunna köra förbi dom när det spärrade hela vägbanan) startade bilen och motorn började ”varva” så swiiich, så hade de med blixtens hastighet flyttat sig upp på trottoaren (där de borde ha stått från början).
Så jag kunde med ett stort leende (och väldigt kissenödig) lugnt köra förbi. Och det var nästan, men bara nästan som jag vinkade till de där 3 ”chokade” människorna på stirrade på mig som om jag vore tokig från trottoaren.
Avslutar med några härliga foton från Hjo (dit jag kommer att köra igen, snart)
Liseberg, middag & hårdrock
Det var ta mig tusan vad 3 lediga dagar försvann fort, jag hade mer än gärna varit ledig i minst 3 till. Så vad har hänt då?
Maken kom hem hel, ren och mycket nöjd efter en lång helg i hårdrockars tecken på Metal Town Göteborg, där det hade varit fullt ös, både när det gäller musiken och röj som med regn, efter vad jag förstått.
Själv skulle jag bjuda en väninna på middag & en filmkväll igår, vilket jag förvisso gjorde. Nu undrar säkert ni som känner mig väl, på det här med att JAG skulle bjuda på mat. JAG som i princip bara kan laga till spagetti & köttfärssås eller köttfärsgratäng.
Ja, det kanske inte e så avancerat men ni ska veta att just de maträtterna gör jag jävligt bra!!!! (resten av matlagningen brukar faktiskt maken stå för, vilket HAN gör jävligt bra)
Så var gör jag, jo, jag bjöd ju givetvis på mat, men jag bjöd på Grekiskt. Inte för att jag ”vågade” på att testa laga något nytt, nejdå, jag tog helt enkelt cykel och köpte mat på Grekresturangen. Men jag dukade fint till och slutresultatet blev en trevlig filmkväll med mätta magar. Allt helt enligt plan.
Sedan kom sonen och hans kompisar på att de skulle åka till Liseberg SJÄLVA imorgon, utan vuxna!!!! Detta var något som jag inte tyckte vara en sådan bra idé, och då orsakades ett mindre helvete. Jag var nog världens sämsta mamma, och jag fick klassikern ALLA ANDRA FÅR JU, slängd i ansiktet med.
Så jag funderar, är jag FÖR STRÄNG? Jag tänker ju på allt farligt som kan hända, de kan komma bort, bli påkörda, gå vilse, bli rånade osv. Det är ju inte för att jag inte litar på honom. För handen på hjärtat, så är han rena ängeln mot vad JAG var när jag var 13 år. Herregud, hade han varit det då hade han inte fått gå ut alls!
Kan säga att jag sänder en stor medlidsam tanke till mina stackars föräldrar, för när JAG väl satte igång och tjöta i den åldern, körde jag alla knep som fanns OCH då hade jag oftast en dold agenda.
Tänk när jag kom på att mina föräldrar ”tjuvläste” min dagbok (vilket de med måtta hade fog för). Istället för att brusa upp, tog jag det lugnt och ”utnyttjade” situationen genom att börja skriva ”falska” händelser, vilket i sin tur ledde till att jag fick större frihet, vara ute sent på kvällar osv. Detta gick ju ett tag, innan det uppdagades och fick jag komma på nya knep (som de alltid genomskådade efter ett tag).
Nåväl tillbaka till nuet, jag gav tillslut med mig såpass, att jag sa att vi får lyssna på vad pappa säger, men att jag INTE tycker att de ska åka själva (detta i tron på att maken skulle tänka samma som jag). Men icke!!! Det ”enda” hindret HAN såg var är att de inte får komma bort från varandra. Så imorgon blir det Liseberg och vi är just nu ”världens bästa föräldrar”
Avslutar med bild på min egen hårdrocksstund som jag hade i helgen. Rock on.
Sommarlov, byxor & belöning
Igår var det skolavslutning för sonen. IGÅR alltså!!!!! Själv var jag så sent som i förra veckan illstolt över att jag hade lyckats byta till mig en ledig fredag, helt utan att anstränga mig. Nu skulle jag inte missa sonen skolavslutning i alla fall.
Men den glädjen varade inte länge för när jag stolt meddelade att jag minsann kommer att följa med på fredag svarade sonen ;- ”Fredag, med ett mycket frågande ansikstutryckt, jag har ju skolavslutning på torsdag”.
Vilket stämde väl, när jag både dubbel och trippelkollat, stackars son som har föräldrar med (noll) koll. För inte ska ni tro att kära maken hade bättre koll, för han hade också fixat sig ledig på fredagen.
Så gårdagens morgon blev extra stressig, då jag skulle få sonen att ta på sig det dära byxorna som JAG tvingade han att köpa, medan sonen tänk sig ha på sig sina ny badshorts som han själv valt istället.
Kan ju meddela att det var en mycket orolig mamma som cyklade iväg till jobbet, efterlämnad en trotsig son, som förvisso hade på sig byxorna(som jag hade valt) när jag åkte, men som deklarerat högt och protestfullt att, ”Jag tänker byta om så fort du har åkt.”
Så under hela arbetspasset, hade jag bilder av att min son i det rätt kalla vädret, som gick omkring med badshorts (och i allra värsta fall bar överkropp med) på sin skolavslutning.
Så döm till min lycka (och stora förvåning) när jag kom hem och det visade sig att han hade haft på sig långbyxorna i alla fall, med den enkla förklarningen, ”det var för kallt med badshorts ju”
Fast nog såg jag att han hade testat badshortsen, för de låg så fint slängda i ett hörn.
Efter detta åkte jag och maken faktiskt och köpte den där poolen, som vi lovat så länge. Fast att sätta ihop den avvaktar vi med en liten, liten stund till med. För idag & hela helgen är jag underbart ledig och ska bara vara hemma och gotta mig, har ju banne varit ute och flängt på allt möjligt de 2:e sista månaderna, så att bara va, känns rätt skönt.
Nu e det makens tur och vara ute och flänga lite och det gör han genom en helhelg i Göteborg på Metal Town. Hoppas verkligen han får det roligt, för det är han sannerligen värd. Fast jag var ju tvungen att påpeka för dom att det minsann bara är tillåtet att köra i 80km/tim när man drar husvagn, för det har jag läst i min bok "Du och Jag i Trafiken."
Själv funderar jag på att avsluta fredagskvällen med en” liten” öl och bara njuta…….Ser ni förresten hur fina naglar jag har? Nygjorda, förståss =) SKÅÅÅÅL
Pool, shopping & Ola-Conny
Så var det dags, min första tripp till Skövde med sonen som min ”co-driver” och det gick enligt mig, strålande. Det kanske bidde lite köbildning bakom mig ibland (som vanligt), men va sjutton, jag håller hastigheten! För till skillnad från vissa bilister, så e jag rädd om mitt körkort, nu när jag äntligen fått det.
I Skövde där det var inköp av lite nya kläder till sonen som gällde. Vilket inte skulle visa sig vara så lätt, då han verkar mer bestämd över vad han inte vill ha, vilket i stort sätt var nästan allt, än vad han kunde tänkas ha.
Ja, ja medan han höll på att rata kläder för fullt, så ”råkade” jag kika runt lite efter något till mig själv, nu när vi ändå var i en klädaffär. Jag hittade då hitta en klänning som jag faktiskt tyckte om. Nu är det ju så att jag verkligen inte brukar ha klänningar på mig och speciellt inte långklänning. Detta mest eftersom jag, som är rätt så kort, ser ut som en kubik då.
Men nu hade jag som sagt hittat en långklänning som jag verkligen gillade och säger med ett ivrigt leende ;- ”Titta, vilken fin klänning mamma hittade, ska jag gå och prova den?”
Vilket resulterade i att sonen svarade genom att titta på mig som om jag vore tokig och säger;- ”Sluta nu mamma, jag e verkligen inte på något skämthumör nu!!!!!!”
Så jag kanske inte behöver nämna att det inte bidde någon klänning denna gång heller.
Då var sonen mer ivrig när han kom på att vi (jag & maken) i flera års tid sagt att, nästa sommar så ska vi köpa pool. Så då börjades det leta pool på högsta nivå, men jag lyckades få honom att vänta till i alla fall torsdag innan vi gör något sådant inköp.
Men längre än så tror jag inte vi lyckas förhala detta inköp, men det kan faktiskt vara rätt gött att ha en pool att svalka sig i, speciellt nu i sommarvärmen.
Summan av shoppingturen blev, 2 badshorts (till sonen förstås, jag har ju min tomatröda bikini) 1 tröja, 1 t-shirt och ett par jeans, som jag fick tvinga honom att vilja ha.
Någon mer som varit och storshoppat är ju min kära mor, hennes make, syrran, men de var inte i Skövde utan i shoppingmekkat Ullared, där de stötte på en intets ont anande Ola-Conny, som var på en jägarmässa, men det var innan familjen Annorlunda fick syn på honom.
Då skulle det tas kort, jag kan riktigt se detta spektakel framför mig, morsan ska försöka sig på kameran på telefonen, ser inget, sliter ner glasögonen som hon har på huvudet och som trasslat in sig i håret, trycker av och…….när hon sedan stolt ska visa bilden till Ola-Conny så utbrister han, det blev visst en katt!!!
Naturligtvis hade hon råkat trycka på fel knapp (något som går i släkten) och inget kort hade blivit taget men efter mycket om och men lyckades syrran ta ett foto och en (säkert lättad) Ola-Conny kunde fortsätta titta på sin jägarmässa.
Nåväl mammas make (och faktiskt Ola-Conny) ser mycket nöjda ut med resultatet, se själva.
Behå, glömska & polisen.
Så var vår tripp till Danmark över och vi har haft det helt underbart. Vi åkte tidigt i ottan på lördagen, fast MAKEN körde, med motiveringen att vi faktiskt hade en båt att passa, vad han nu menar med det (höjer förvånat på ögonbrynet).
Väl framme på badhotellet, så uppdagades det rätt snart att jag faktiskt inte var den enda ”matronan” som hade en röd bikini på mej.
Nä, vi var allt ett par stycken som stoltserade vinterbleka i våra röda bikinis. En kvinna, vrålade till och med innan hon hade hunnit riktigt in i badhuset att vilken snygg BH du har och jojo, hon hade minsann en likadan (som satt lika illa på henne som på mig)
Jag börjar förresten bli orolig, för jag har nämligen börjat drabbas av plötsligt glömska, eller som jag heller vill beskriva det, av lite charmig tankspriddhet.
Som imorse, vi gick ner för lite god hotellfrukost, naturligtvis vad det jag som fick ta hand om nyckelkortet till rummet. Fast jag inte hade några fickor eller väska, så jag höll kortet i handen.
Men när vi väl ätit klart, kommer jag på att; Vad sjutton är kortet? Så jag säger, lite så där försynt till maken,;- jag har nog tappat bort rumskortet.
VAA, utbrister han och reser sig hastigt upp, Vad har du tappat det då?
Någonstans vid maten tror jag, mumlar jag fram.
Varav han i mitt tycke, VRÅLAR;- E du helt efterbliven, eller!!!! Sedan stövlar han iväg ut ur matsalen (antagligen med bultande blodkärl i tinningen).
Kvar står jag, ser på dom som sitter vid borden runtomkring som givetvis är svenskar OCH tittar roat på MIG. Så det var bara att bege sig och kolla vid maten och visst, där bredvid äggröran ligger ju vår rumskort. Bordsgrannar ler brett när jag stövlar efter maken MED rumskortet.
Efter denna fadäs, var det på håret att jag inte vågade säga något på båtresan hem, för då var det dags igen. Vi var nästan framme i Göteborg, när jag kommer på att jag ”nog” tappat bort min jacka. Ja, ni kan ju använda er fantasi själva för att gissa HUR maken tittade på mig då.
Men efter att finkammat båten, fanns den i tryggt förvar i receptionen.
Väl hemma igen så körde maken bilen hem också, tydligen menade han att han vill hinna hem till finalen av Big Brother och att vi INTE skulle hinna det OM man höll hastigheten.
Därför var det liiite roligt när han höll på att köra in i sidan på en polisbil som dök upp vid en utfart. DÅ fick han minsann hålla hastigheten ett bra bit i alla fall.
Nu e det bara att packa om väskan för nästa äventyr imorgon
Avslutar med en bild, när maken hittade sin favorithylla i mataffären i ”deijliga” Danmark.
