GPS(:er), spelmaskiner & galna tuppar
Så var den äntligen här, semester. Nu skulle vi åka till Finland. Var ju 10 år sedan sist och kära maken har inte träffat släkten än, men efter 17 år tillsammans så kändes som det var dags.
Naturligtvis åkte pappa med, för vad vore en Finlandsresa utan pappi? Han MÅSTE ju hjälpa till att tolka, då min egen finska är minst sagt lite (läs mycket) ringrostigt. Men pappi hade minsann många andra dolda talanger visade det sig under resans gång då han, helt på eget bevåg, genast tog på sig ytterligare uppgifter, som att agera både farthållare och som gps.
Vi hann väl knappt till Huskvarna, innan fasthållaren i baksätet, det vill säga pappi, började påpeka hastigheten och eventuella konsekvenser av detta. Vilket han upprepade med jämna mellanrum och menade att i den farten kommer vi ju fram alldeles för tidigt till båten.
Men maken, som jag misstänker, hade på musik i sina hörlurar, körde obekymrat på i samma takt tillsynes opåverkad om pikarna som haglade från baksätet angående hastighet. Vilket resulterade i att vi nådde slutdestinationen Stockholm hela två timmar före planerad ankomst.
Vilket kanske var tur, då vi trots dubbelgps (den i telefonen och den i baksätet) lyckades köra fel. Om det var för den höga farten eller problem med hörseln men maken råkade missa hela infarten till färjan. Men maken hävdar bestämt att det inte fanns någon skylt om att man skulle svänga in, trots att båda gpserna (den i baksätet och den i mobilen) samt JAG såg infarten. Dock var skylten i och för sig placerad bakom en stolpe. Men den fanns.
Nåväl, tack vare detta hann vi se slottet, riksdagen, gamla stan och förstås svära (vilket maken ihärdigt gjorde) över alla 08:or som cyklade som idioter kors och tvärs över vägarna.
Men efter en rätt händelselös färjeövergång, där det mest spännande var när jag förbjöd sonen att spela på några spelautomater, då man faktiskt bara förlorar en massa pengar. Trotsade han mig genast genom att snabbt som ögat satsa 2 euro och som för att bevisa mig fel, vann hela 40 euro!!!!
Väl i Finland och framme i Heinola, där det förövrigt var precis likt som för 10-år sedan. Förutom att Eero numera bedriver en mindre höns och tuppfarm. Där de skrockades och gal lite så där hemtrevligt och gemytligt.
Dock hann jag ändra uppfattning efter en hel dags galande, då det tydligen fanns EN tupp som verkade lida av ett kraftigt tvångsbeteende som yttrar sig på så sätt att han måste gala fanatiskt hela tiden. Men när tuppfan startade och gala frenetiskt igen klockan 02:30 höll jag på att bli tokig.
Mitt i min desperation fick jag lägligt nog syn på Eeros bössa som stod farligt nära sovrumsfönstret. Och jo fan, det fanns skott med, råkade jag se när jag ilsket blängde ut tuppen genom rutan. När klockan senare visade 04:30 och tuppen fortfarande gal som en tok var jag i stort sätt redo att sätta mina ondskefulla planer i verket och skjuta tupphelvetet från fönstret.
Dock kom jag på morgon, när mina mordiska känslor lagt sig lite, och hjärna började fungera någorlunda (för mig) normalt, på att jag visst hade packat med mig öronproppar. Halleluja!
Avslutar med en bild på den tvångsgalande tuppen. Fortsättning följer……….
Naturligtvis åkte pappa med, för vad vore en Finlandsresa utan pappi? Han MÅSTE ju hjälpa till att tolka, då min egen finska är minst sagt lite (läs mycket) ringrostigt. Men pappi hade minsann många andra dolda talanger visade det sig under resans gång då han, helt på eget bevåg, genast tog på sig ytterligare uppgifter, som att agera både farthållare och som gps.
Vi hann väl knappt till Huskvarna, innan fasthållaren i baksätet, det vill säga pappi, började påpeka hastigheten och eventuella konsekvenser av detta. Vilket han upprepade med jämna mellanrum och menade att i den farten kommer vi ju fram alldeles för tidigt till båten.
Men maken, som jag misstänker, hade på musik i sina hörlurar, körde obekymrat på i samma takt tillsynes opåverkad om pikarna som haglade från baksätet angående hastighet. Vilket resulterade i att vi nådde slutdestinationen Stockholm hela två timmar före planerad ankomst.
Vilket kanske var tur, då vi trots dubbelgps (den i telefonen och den i baksätet) lyckades köra fel. Om det var för den höga farten eller problem med hörseln men maken råkade missa hela infarten till färjan. Men maken hävdar bestämt att det inte fanns någon skylt om att man skulle svänga in, trots att båda gpserna (den i baksätet och den i mobilen) samt JAG såg infarten. Dock var skylten i och för sig placerad bakom en stolpe. Men den fanns.
Nåväl, tack vare detta hann vi se slottet, riksdagen, gamla stan och förstås svära (vilket maken ihärdigt gjorde) över alla 08:or som cyklade som idioter kors och tvärs över vägarna.
Men efter en rätt händelselös färjeövergång, där det mest spännande var när jag förbjöd sonen att spela på några spelautomater, då man faktiskt bara förlorar en massa pengar. Trotsade han mig genast genom att snabbt som ögat satsa 2 euro och som för att bevisa mig fel, vann hela 40 euro!!!!
Väl i Finland och framme i Heinola, där det förövrigt var precis likt som för 10-år sedan. Förutom att Eero numera bedriver en mindre höns och tuppfarm. Där de skrockades och gal lite så där hemtrevligt och gemytligt.
Dock hann jag ändra uppfattning efter en hel dags galande, då det tydligen fanns EN tupp som verkade lida av ett kraftigt tvångsbeteende som yttrar sig på så sätt att han måste gala fanatiskt hela tiden. Men när tuppfan startade och gala frenetiskt igen klockan 02:30 höll jag på att bli tokig.
Mitt i min desperation fick jag lägligt nog syn på Eeros bössa som stod farligt nära sovrumsfönstret. Och jo fan, det fanns skott med, råkade jag se när jag ilsket blängde ut tuppen genom rutan. När klockan senare visade 04:30 och tuppen fortfarande gal som en tok var jag i stort sätt redo att sätta mina ondskefulla planer i verket och skjuta tupphelvetet från fönstret.
Dock kom jag på morgon, när mina mordiska känslor lagt sig lite, och hjärna började fungera någorlunda (för mig) normalt, på att jag visst hade packat med mig öronproppar. Halleluja!
Avslutar med en bild på den tvångsgalande tuppen. Fortsättning följer……….
