Egoboste, kilo och hunger
Idag har jag haft en riktig riktig egoboste dag. Det började med att jag ställde mig på vågen (fast jag inte skulle göra det fören den 20 april) och såg att jag gått ner 2 kg, fy sjutton vad gott det kändes.
Berusad av viktnedgången tog jag fram motionsbandet, nu skulle banne mig syrrans rekord slås också.
Sagt och gjort, när bandet stannat och jag kunder fixera blicken igen (jag hade nämligen varit tvungen att blunda och hålla fast mig i handtagen de sista trehundra meterna, på grund av ett anfall av kraftig yrsel) såg jag att jag hade slagit syrrans rekord, och inte med några ynka 4 sekunder denna gång, nej här handlade det om nästan en minut och mitt eget rekord hade jag slagit med över 2 minuter.
Erdofinruset är på topp, vann till och med några omgångar på Rumble (tack Lotta & Jon för det).
Men den jag är mest stolt över är maken, han är otroligt dukigt. Det måste vara svårt för honom som bara får dricka modifasten. Exakt HUR svårt det var, förstod jag först när han pratade med sin mamma i telefonen och jag hörde han säga :- Ibland är jag så jävlar hungrig, att jag sneglar lystet på hundens torrfoder.
Avslutar med en bild på mitt nya rekord. Tar väl ett tag innan syrran kan slå det med tanke på hennes nyopererade tå.
